Archive for april, 2009

Snarkotikaroteln informerar.

27/04/2009

Jag erkänner. Jag är en snarkare. Men bara när jag sover. Och bara ibland.

Jag Googlade på fenomenet och hamnade på Apotekets sida, som jag känner att jag måste kommentera.

Sov på sidan eller på mage. De flesta snarkar betydligt mer om de sover på rygg. Ett knep är att sy in tennisbollar i ryggen på pyjamaströjan så att du märker om du hamnar på rygg under sömnen.

Kommentar: Som om man kan bestämma hur fan man ligger när man sover. Följdfråga på det: snarkar aldrig kameler? Fast de ligger kanske inte på rygg. Dolly Parton snarkar nog inte.
”Sy in tennisbollar i ryggen på pyjamaströjan”. Säkert. De behöver jag på söndagarna. I tennishallen.

Gå ned i vikt om du är överviktig. Övervikt och fetma är en vanlig orsak till snarkning.

Kommentar: Håller på. Siktar på ett BMI på 15. Så kanske jag får ett jobb som modell också.

Minska alkoholintaget. Du snarkar ofta mer när du druckit alkohol eftersom musklerna i svalget blir mer avslappnade.

Kommentar: Tydligen. Det räcker med en klunk öl.

Sätt en plåsterlapp över munnen så att du andas genom näsan när du sover. Näsandning motverkar snarkning.

Kommentar: Inga kommentarer förutom att det var det dummaste jag har hört.

Be att få remiss till en specialisttandläkare som kan hjälpa dig att prova ut en snarkskena, en typ av bettskena som skjuter fram underkäken och förhindrar snarkning på så sätt.

Kommentar: Beställer en tid hos plastikkirurgen direkt: ”Tjena, jag skulle vilja ha ett vackert underbett.”

Sluta röka. Rökning irriterar slemhinnorna i luftvägarna och gör dem mer svullna vilket bidrar till att du snarkar.

Kommentar: Rökare får skylla sig själva. Men hur är det med irriterande snarktips? Kan de ge svullna luftvägar?

Livets lukter.

27/04/2009

Så här luktar människan från födseln till döden:

Mjölk. Svett. Tvål. Axe. Armani Mania. Axe. Tvål. Svett. Mjölk.

Samtal med en robot.

23/04/2009

I går var jag med sonen på barnavårdscentralen för årlig koll. Vårdcentralen har en liten parkering med 10 platser och jag har varit där ett tiotal gånger totalt med barnen. Och det har aldrig varit några problem. Tills nu.

Man svänger upp på parkeringen, sonen är kissnödig, man parkerar bredvid nån jävel som måste haft asbråttom och ställt sig lite på tvären, vilket tvingar oss att ställa oss väldigt nära nästa bil. Snabbt ut, låsa, springa in och kissa. Sen, vänta 20 minuter på att få komma in på avtalad tid.

När vi sedan kommer ut i solen och allt känns frid och fröjd kan jag skymta en liten gul lapp på vindrutan. Jaha, reklam, tänker jag och tar bort den. Nähä, tänker jag sen, en bot på hela 150 kronor. Vafan.

Tydligen är det P-skiva som gäller. Det borde jag ju haft koll på. Och så har någon ryggradslös, slemmig rackare varit framme och lappat. För en parkering framför en vårdcentral är det säkert många vårdslösa egoister som använder som boendeparkering. Skulle inte tro det.

På den gula lappen står ett telefonnummer man kan ringa om man har invändningar. Vad bra, tänker jag. Det ska jag göra. Och så tänker jag ut jag ett trevligt men tydligt samtal om hur jag ser på saken och att man naturligtvis borde ha överseende med det faktum att jag inte parkerat fel på pin kiv.

* tuuuuuut *

– Välkommen till Hojab Parkeringsservice. Det är förtioelva samtal före, men det blir snart din tur.

* Förtioelva samtal senare *

– Hej och välkommen till Hojab Parkeringsservice.

– Tjena. Jo, jag har fått en bot när jag var med sonen på … (berättar allt det där du redan vet)

– Ja, det är markägaren som har bestämt att P-skiva ska användas.

– Ja, sa jag, men nu har ni ju skrivit ut ett nummer man kan ringa till om man har invändningar. Så det gör jag och ber om lite förståelse.

– Ja, det är markägaren som har bestämt att P-skiva ska användas.

– Du sa just det. Men eftersom jag nu kan ringa till er och ha en invändning, är det allt du har att säga?

– Ja, det är markägaren som har bestämt att P-skiva ska användas.

* ”slänger på” mobiltelefonen och känner adrenalinet flöda *

Serenity now.

Dear, rich bastard.

20/04/2009

Rubrikens bakgrund kan du läsa mer om här.

Vad är det då JAG menar med rubriken? Jo, att du som har jobb och har råd, ska hjälpa till att ta oss ur den förbannade finansiella förlamning vi just nu befinner oss i. För ingen annan kommer att göra det åt dig, eller oss.

Jag är övertygad om att bara för att media basunerar ut att krisen är den värsta sedan 40-talet, fryser alla till, även de som egentligen inte behöver det. Räntan och inkomstskatten har sänkts kraftigt och för de som inte riskerar att bli av med jobbet betyder det ett jävla ansvar. Ett ansvar gentemot dem som riskerar att förlora allt och som är beroende av att du konsumerar.

Det är ju faktiskt så att en butiksägare får slå igen om tillräckligt många köpstarka kunder slutar handla, bara för att de tror att de inte har råd, fast de egentligen har det. Då startas en negativ spiral som har föga med den finansiella krisen att göra. Och den startas av dig och mig.

Men.

Det finns såklart en baksida av problemet. Begreppet konsumtion är i sig inte svaret på världens problem. Konsumtion leder också till miljöförstörelse, fattigdom och förtryck. Så egentligen kan man säga att den finansiella krisen är en väckarklocka för den moderna människan att höja blicken och ta ut en ny kompassriktning för framtiden. Och för våra barn.

Vad den betyder och vad den kommer att mynna ut i vet jag däremot lika lite om som vad domen mot The Pirate Bay kommer att innebära för underhållningsindustrin. Jag tror att man måste förena moral med magkänsla på ett nytt sätt och försöka få igång motorn igen.

Jag kommer ihåg när jag låg i lumpen och gick upp 05:00 för att starta traktorn i –25 graders kyla. Man fick använda en så kallad eterpatron, vars innehåll man pumpade rakt in i förgasaren. När man sedan vred om nyckeln startade motorn med en smäll och ett stor vitt rökmoln steg som en svamp över hytten. Men motorn var igång och man kunde utföra beordrat dagsverke.

Så sätt i din egen eterpatron och vrid om nyckeln.

Nu kör vi!

Filosofisk flykt.

08/04/2009

Livet känns inte alltid så lätt. Och det ska det inte göra heller. Annars hade det inte tvingats framåt, utvecklats. Se dig omkring. Hur många i din bekantskapskrets, eller längre ut, är människor med en inställning som skulle kunna kallas ödmjuk? Människor som inte är missunsamma, skrytaktiga, småaktiga, inskränkta och en räcka till med ord som mer eller mindre definierar människan? Jag skulle gissa på hälften.

För alla kan ju inte vara positiva, snälla, generösa, glada eller ödmjuka. Det måste finnas en spänning. Vi får olika roller när vi föds, eller skaffar dem när vi växer upp. Eller tvingas ta dem när vi inte riktigt vet vilken fot vi ska stå på, där mitt i livet. Men det finns alltid en motsats där ute någonstans, som står redo att knuffa oss framåt, uppåt.

Jag har varit blåögd. Så är det bara. Jag gick omkring och trodde att jag kunde leva någon slags Buddism light och att alla omkring mig skulle göra detsamma. Det kändes ju så naturligt på något sätt. Att till exempel aldrig bli upprörd i en situation där du ändå inte kan påverka dess utgång. Att alltid göra bra saker för dina medmänniskor, för att du vill tro att du får tillbaka så mycket mer.

Just nu blåser det en slags förändringsvind över jorden. Och även om konjunkturen sitter fastkedjad på botten av en uttorkad brunn, miljöförstöringen står med andan i halsen och bankar på vår dörr, eller att hela Asien är inne i sin industrialisering, tror jag ändå att det kommer att dyka upp lite godare människor från och med nu och i framtiden.

Vi blir klokare med åren och med varje generation. Men vi tar också med oss vårt arv, och vissa av våra egenskaper är lika gamla som Homo Sapiens. De ska trängas med allt vi lär oss på vägen och vi blir mer och mer komplexa som individer. Och komplicerade som art. Och kanske mer och mer instabila. För även om vi blir klokare kommer det också bli lättare för oss att missbruka det som alla människor mer eller mindre vill ha, vare sig vi vet om det, eller inte. Vare sig vi vill det, eller inte. Makt.

Människan konstrueras och kör samtidigt och kommer därför alltid att vara irrationell, opålitlig och oberäknelig. Och bränslet vi drivs av är det goda och det onda. Vi tror att vi kör fram på en utstakad räls och att någon sköter signalsystemet åt oss. Men egentligen flyger vi i det blå och vi är våra egna flygledare. Ta en titt över axeln och njut av ditt eget livs hisnande utsikt. Men se till att hålla dig vaken. Livet känns bara lätt om du vill att det ska göra det.

Open gate one! Close gate one!

07/04/2009

* en telefon ringer *

”Hellååå, sis is Arnold Schwarzenegger.”

”Good morning, Barack Obama here, wassuuuuup?”

”Hellåå, mr. president, what can I do to you … for you?”

”Well, I just wanna talk about this swedish woman, Annika Ostberg, you know her?”

”I’ve höörd abaot höör, yes. She’s a jailbörd as far as I’m consöörned. What abaot höör?”

”Let me put it this way, Arnie. We could make a deal we both could take advantage from.”

”Öööööh.”

”You just let Annika Ostberg free, or at least send her home to Sweden, and I’ll make you the last action hero. For real.”

”Interesting. What do you have in mind?”

”Well, I really like the good old Terminator and I think there can only be one. That new one really sucks. I want you back.”

”Sanks, sör. I’m flattered … ööh, honoured.”

”If you send her home, I’ll also be a kind of action hero, you know. The Swedish Prime minister, Fredrik Reindeer, needs all the votes he could get, and if he gets Annika, he will give me full support as the next EU boss. You follow?”

”Ööööh, yes sir. I’ll just change my clothes, my boots and my motorcycle. And I’ll be back.”

”Thank’s Arnie. Til then.”

UPDATE 090409: Tyst diplomati bakom frigivningen?

Vit är det nya svarta.

06/04/2009

Jag brukar inte använda mig av det uttrycket. Det känns dessutom som om det var inne en vecka, innan det blev mossigt. Någon vågade till och med använda det i en reklamkampanj. Som ingen kommer ihåg. Men nu passar det liksom in.

Det handlar om president Barack Obama. USA’s förste svarte president. Och det är kring detta jag har en kort fundering. Om en svart och en vit människa får ett barn, varför kallas det då svart? Om Barack Obama, i sin tur skulle få barn med en vit kvinna, skulle det barnet också kallas svart? Eller har det bara med att göra om han/hon blir president eller inte?

När får en människa bli kallad för människa? Och inget annat.

Fundera på det en stund.

Spelar som kärringar.

05/04/2009

Det finns uttryck. Och så finns det uttryck. Jag var på premiären av Allsvenskan idag och kunde nöjt bevittna hur AIK vann hemma för första gången på fem år, i en premiär alltså. Det var Halmstad som fick bita i rugbygräset och det var allas vår långtidsskadade Gabriel Özcan som slog till. Fan, va gött.

Solen tittade fram några gånger och höjde temperaturen ytterligare på den öl/snus/rök/piss-luktande arenan, som även är vår nationalarena. Konstigt att inte Ullevi är det. På bild ser den både större och vackrare ut. Men den ligger ju i Göteborg. Det är väl därför.

Publiken består som vanligt av tribaltatuerade Pirat Bay-typer, fanatiska trebarnspappor (som har med spädbarnen på norra läktaren) några grå veteraner med årskort på livstid samt ett gäng stupfulla tonåringar. Och jag och min fru. Där sitter vi, som den felande länken i publikhavet och myser av den spektakulära inramningen.

Jag hade även sms- och vinkkontakt med min kollega som envisas med att sitta skithögt upp på norra stå. Han vill nog egentligen vara en sån som står med bar överkropp och dirigerar sånger, men inser att varken överkropp eller sångröst kan matcha det. Vem fan kan det förresten?

På kvällen vill man gärna se målen igen, i Sportspegeln. Med klarare och krispigare bild. SVT’s Sportspegeln är ljusår bättre än den bleka kopian TV4-sporten. Titta bara på dekoren och programledarna. I SVT är man intresserade och engagerade, men inte så snygga. I TV4 är det viktigare att vara snygg och frän. Men studiodekoren ser ut som när det blir fel på barnens Playstationspel. Och så har vi Pepe Eng. Trötter i kostym. Ge karln ett fett avgångsvederlag, eller exportera honom tillsammans med Martin Timell och formatet ”Time out” till en öde ö i Stilla havet. Jesus.

Sen kom det några klipp från Damallsvenskan.

Och så var det plötsligt läggdags.

I morgon är en ny solig dag. Över Råsunda, Stockholm och Sverige.

Åååå den ljusnande framtid är vår!

03/04/2009

Solen sprider ett Hiroshimaljus över hufvudstaden och det är dagen efter Guldägget, enligt nördarna i branschen ”världens viktigaste tävling”. Jag går förbi Konserthuset och ser spillrorna av reklamares glädje och ångest i form av ihopknycklade Resumé, tuggade cigarrfimpar och visitkort som inte fick sova i någons ficka.

Det är märkligt tyst i reklambranschen idag. Som ett back draft inför nästa års tävling. Och till dess kommer de flitigaste reklammakarna gå in i ångest och stress för att tända ny beundransvärd reklam. Och likt tomtebloss i en julgran ska den gnistra en kort stund. Innan den svavelosande röken tar över.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.