Recept på framtidens reklam.

60.000 människor på en och samma plats. Ett hav av förväntansfulla fans trotsar regn och ekonomisk kris för att tillsammans få uppleva något de kanske aldrig mer kommer att få uppleva. Och då syftar jag inte främst på att få se U2 eller Madonna.

För en tid sedan var jag på ett seminarium om Spotify. De berättade hela bakgrunden till hur företaget föddes och varför. Men framförallt fick man veta vad Spotify egentligen handlar om. Och det har inte så mycket med musik att göra.

Talare var Mark Earls, författare av Herd. och Daniel Ek, CEO Spotify. Mark Earls har arbetat som planner på byråer som St Luke’s, BMP och Ogilvy. Mark inledde med att prata om ett varumärkes förmåga att få sin målgrupp/användare att agera själva kring det. Att människan är en extremt social varelse och hur viktigt det är att, istället för att tvinga folk att göra något, få dem att göra saker tillsammans. För att de vill.

Individualismen är större än någonsin. Samtidigt är vi mer öppna än någonsin för att interagera med andra. Tänk bara på hur du själv höll kontakt med omvärlden via till exempel sms för 10 år sedan. Det var stor skillnad mot idag, då vi istället måste välja bort sätt att kommunicera på.

Han pratade om oss som ”extraordinary social creatures” och tog ett konkret exempel genom ett fenomen som visar på detta. Tänk dig en idrottsarena med tusentals åskådare, till exempel Ullevi. Utan någon på förhand given signal börjar vågen att gå runt arenan. Du har säkert själv suttit med i en och upplevt hur bra det känns. Det är en primitiv känsla som är svår att beskriva, mer än att den just känns bra. Man har försökt reproducera vågen genom matematiska ekvationer men har inte lyckats. Människan är extremt bra på att göra saker tillsammans. Bara för att det är kul. Eller som Freud sa: ”We can never escape other people”.

Och det är nog så vi egentligen vill ha det. Även om vårt behov av att vara individualister är stort kan vi aldrig fly från människorna omkring oss. Helt enkelt för att vi inte vill, eller kan.

Mark fortsatte med ett exempel genom att be alla i publiken ställa sig upp och sträcka upp höger hand och peka med pekfingret. Sen sa han att han kommer att räkna ner från 10 till 0 och att vi när som helst skulle vicka på fingret. Experimentet lyckades och han förklarade vad som händer rent fysiskt.

Först tänker vi ”vicka på fingret”.
Sen bestämmer vi ”vicka på fingret”.
Sist vickar vi på fingret.

Egentligen är det så att vi:
Först bestämmer ”vicka på fingret”.
Sen vickar vi på fingret.
Sist tänker att vi ska ”vicka på fingret”.

Det går så fort att vicka på fingret att tanken inte hänger med. Kommunikationen sker mellan armen och fingret och hjärnan kommer ifatt först när vi redan har vickat fingret. I vår hjärna finns flera kilometer med nervbanor. Hälften av dessa använder vi själva. Den andra hälften är till för andra.

Om du ska berätta något kommer du ihåg saker bättre tillsammans med andra, än om du till exempel skulle berätta det själv och skriva ner det. Vi outsourcar helt enkelt en del av vår hjärna. Något han kallar ”cognitive outsourcing”. Vår förmåga att göra vågen genom samhället och genom kulturer kallade han för ”culture soup”. Vi har alla olika roller men följer varandra på ett sätt som kan liknas vid ett fiskstim.

Vi älskar att kopiera vad andra gör om vi ser att vi får ut något av det själva. Han tog exemplet ur filmen ”När Harry mötte Sally” och där Sally just har fejkat en orgasm på kaféet. En äldre kvinna i lokalen vänder sig till servitrisen med orden: ”I’ll have what she’s having”.

Mark började närma sig bryggan till Spotify genom att prata om att det är bättre att inte fylla en produkt eller tjänst med allt man kan tänka sig, utan istället låta användarna/kunderna få vara med och fylla i och skapa själva.

Ett exempel var en liten robot man hade byggt av wellpapp, som gick på hjul och som genom dold radiostyrning körde omkring på trottoarerna i New York city. Det visade sig att när folk såg att den höll på att köra ut i trafiken lyfte de upp den och ändrade riktning på den. Utan att någon hade sagt att de skulle göra det.

Spotify är egentligen bara en teknisk plattform som ska erbjuda musik på ett snabbt och enkelt sätt. That’s it. Sen är det upp till användarna att bygga på själva. De företag som förstår detta kommer också att bli framtidens företag. Det finns ett svenskt digital-tv-företag som skulle tjäna på denna insikt, istället för att sätta glittriga plåster på varigt sår genom nya reklamfilmer.

Framtidens reklam är redan här. Tänker du hänga med eller inte?

Ett svar to “Recept på framtidens reklam.”

  1. Per Robert Öhlin Says:

    Intressant. Jag läste nyligen en bok som delvis landar i samma resonemang, fast från en filosofisk synvinkel. Det är Bards och Söderqvists bok »Kroppsmaskinerna«. Personligen tycker jag den är mycket läsvärd trots att den är lite väl kvällspressaktig i tonen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: