Avkopplat på Söder.

Du går på lunch.
Du glömmer smartphonen på kontoret.
Du vet inte om det än.
Du sneddar över Götgatan från Åsögatan.
Du går till det överreklamerade wrapstället Viggo.
Du säger att du fick för mycket sallad förra gången och att du skulle vilja ha lite mindre den här gången.
Du möts av en snorkig min utan svar.
Du upprepar att du vill ha lite mindre sallad, den här gången på ett ursäktande sätt.
Du vet inte riktigt varför.
Du får din wrap och går ut.
Du går vidare och låter dig omfamnas av Katarina Bangatas lönntunnel.
Du sänker ditt vanliga ”ta mig från punkt A till punkt B-tempo”.
Du tittar på folk.
De ser dig.
Du tar en tugga från wrapen.
Du går bort mot Nytorget.
Du ignorerar några hipsters som sneglar på sig själva i ett skyltfönster.
Du går upp mot Vita bergen.
Du fyller lungorna med doften av nyregnad grönska och 100-årigt Falurött plank.
Du går vidare och tänker: ”Det här är livet”.
Du vill dela med dig av upplevelsen.

Du upptäcker att du har glömt smartphonen på kontoret.
Du blir stressad i en hel sekund.
Du blir lugn.
Du ler för dig själv.
Du går ner.
Du går upp.
Du går ner igen.
Du köper en glass vid Parkteatern.
Du läser ett utdrag ur Vilgot Sjömans ”Linus och Blenda” på en skylt.
Du tänker: ”Sjukt bra skrivet”.
Du går upp till musikpaviljongen på kullen.
Du läser att den renoverades för några år sedan och att allmänheten uppmanas att respektera dess kulturella värde.
Du studerar klottret på stolpar, väggar och tak.
Du noterar en klisterlapp med texten Planka.nu.
Du ser en pensionär sitta blick stilla på en parkbänk.
Du slickar på din glass.
Du tittar mot horisonten och ser Hammarbybacken.
Du är fylld av nuet och tackar dig själv för att du glömde din smartphone på kontoret.
Du börjar gå tillbaka.
Du går ner mot Nytorget.
Det börjar regna.
Du tänker: ”Fan, inte nu”.
Du går förbi Urban Delis fullpackade uteservering och försöker se ut som det regnar.
Du lyckas.
Du närmar dig Katarina Bangatas omfamnande lönnparaply.
Du är varm.
Du tittar på klockan.
Du har varit ute i en timme.
Du tycker att det känns som en årstid.
Du kommer att göra det igen.

Låt: M. Ward – Outro (AKA: I’m A Fool To Want You)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: